Invasiva främmande arter


Främmande arter är arter som under historisk tid inte har förekommit naturligt i Sverige, utan som med någon form av mänsklig hjälp har flyttats till ett område utanför dess naturliga utbredningsområde.
Främmande arter som hotar den biologiska mångfalden kallas för ”invasiva främmande arter”.

Jätteloka


Jättelokan kom till Sverige under slutet av 1800-talet som trädgårdsväxt och har sedan spritt sig längs vägkanter och vattendrag. Den är inte så spridd i kommunen vilket innebär att den fortfarande är rätt lätt att få stopp på. Jättelokan finns med i en EU-förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att den inte får introduceras eller spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera den.
Jättelokan slår både ut annan växtlighet och ger utslag om man får växtsaften på huden, i kombination med solsken.
Hör av dig till kommunen om du vet var den växer eller om du som markägare vill ha råd om hur du ska bekämpa den.

OBS! Jättelokan förväxlas ofta med de inhemska björnlokorna. Jättelokan är groteskt stor och har blad som är helt annorlunda mot björnlokornas Se bilder hos Artportalen

Lupiner


Lupin är en främmande, invasiv art som kom till Sverige som trädgårdsväxt och sedan har spritt sig längs vägkanter och ut på öppna ytor. Den kan tyckas vacker men konkurrerar ut andra växter. Vägkanter har ofta en lågvuxen, artrik flora som inte klarar konkurrensen från lupinerna. Lupinerna förökar sig både med frön (stora mängder med lång livslängd) och med jordstam.
• Om du har den i din trädgård så ta helst bort den helt. Om du vill ha kvar den så ta ditt ansvar gentemot grannar och omgivande natur, och se till att den inte sprids!
• Effektivaste sättet att få bort den är att gräva upp den. Lägg rötter och fröställningar i brännbart, ej i komposten eller naturen där den kan växa vidare. Håll koll på växtplatsen och upprepa.
• Slå av växten innan den sätter frö, ju fler gånger per säsong desto bättre. Fröställningar läggs i brännbart.
• Var envis!


Jättebalsamin


Jättebalsamin är en ståtlig växt med rosaröda blommor, men den slår ut andra inhemska växter. Den kommer ursprungligen från Himalaya men togs till Europa som trädgårdsväxt på 1800-talet.
I Sverige förekommer jättebalsamin främst utmed vattendrag och sjöstränder samt på störd mark. Under 1900-talets andra hälft har arten ökat påtagligt, den har bl.a. gynnats av att naturbetet utmed vattendragen minskat.
Stora balsaminbestånd växer över och skuggar effektivt annan vegetation och bildar dessutom stora mängder förna som missgynnar etableringen av andra arter. I bestånden finner man en hög andel kvävegynnade perenner som hallon, brännässla, kvickrot och älggräs.
Jättebalsamin har idag en så stor utbredning att det skulle bli mycket svårt att utrota den ur svensk natur. Lokalt kan arten begränsas med mekaniska åtgärder. Eftersom jättebalsamin är hävdkänslig, är både bete och slåtter lämpliga metoder. Det viktiga är att bekämpningsåtgärderna sätts in på försommaren, innan plantorna går i frukt. Eftersom jättebalsamin är ettårig och har kortlivade frön finns det hopp om att lyckas!

Vad gör kommunen?


Gagnefs kommun beslutade i mars 2018 att ställa sig bakom följande:

”Såväl lupiner som jätteloka och jättebalsamin är främmande, invasiva arter
som bör bekämpas för att de inte ska konkurrera ut den inhemska floran.


Kommunen har bekämpat ett bestånd med jätteloka under flera år, på egen mark.
Under 2018 har jättebalsamin avlägsnats på ett flertal ställen på framförallt kommunal mark. Det har gjorts som ett integrationsprojekt (bilder).
Lupiner kommer att tas bort i Moje på kommunal mark där den hotade smällvedeln växer. Länsstyrelsen och kommunen samarbetar om detta.

 

 

 Adem Osman bär på Jättebalsamin


Senast uppdaterad: 2018-08-24
Sidansvarig: Sofia Nyberg
Kontakt

Naturvårdshandläggare
Pia Söderström
Telefon: 0241-152 16
E-post: miljo.byggnads@gagnef.se