(pdf, 97 kB)). Dessa tillfällen kan fördelas enligt följade exempel.
| Serveringstillfällen och risk | Lågrisk, t.ex. grillad korv | Mellanrisk, t.ex. pastasallad | Högrisk t.ex. spagetti med egentillverkad köttfärssås | Totalt antal tillfällen | ||
| max 20 | max 10 | max 5 | = 20 | |||
| ex. 1 | 20 | – | – | = 20 | ||
| ex. 2 | 10 | 10 | – | = 20 | ||
| ex. 3 | 5 | 10 | 5 | = 20 | ||
| ex. 4 | 10 | 5 | 5 | = 20 | ||
Väljer man att hantera livsmedel av lågrisk oftare än 20 gånger/år, mellanrisk oftare än 10 gånger/år eller högrisk oftare än 5 gånger/år räknas man som ett livsmedelsföretag.
När man räknas som livsmedelsföretagare ska man lämna in en anmälan om registrering hos miljö- och byggförvaltningen.
Blankett registrering
(pdf, 760 kB)
Ett sätt att försäkra sig om att man gör rätt är att följa de rutiner och instruktioner som finns framtagna av olika branscher - så kallade branschriktlinjer. Branschriktlinjerna är godkända av Livsmedelsverket.
En branschriklinje heter Säker mat i idrottsrörelsen och finns att läsa här
(pdf, 3 MB). Den är särskilt anpassad för mindre verksamheter.
Mer om livsmedelshygien finns här!
(pdf, 97 kB)Branschriktlinje för livsmedelshantering för idrottsrörelsen
(pdf, 3 MB)
