Dödsfall och begravning

Huvudregeln är att en bouppteckning ska göras efter den avlidne. Det är en skriftlig sammanställning av den avlidnes och den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Om det finns fast egendom till exempel hus, tomträtt eller del i vägsamfällighet ska bouppteckning upprättas.

Efterlevande kan göra en bouppteckning via Skatteverkets hemsida. En bouppteckning ska göras inom fyra månader efter dödsfallet.

• Webbplats: Bouppteckning Skatteverket

När en person avlider och det saknas pengar som täcker de kostnader som uppkommer i samband med en begravning kan du ansöka om en dödsboanmälan i stället för en bouppteckning. Ansökan om dödsboanmälan görs till socialtjänsten i den kommun där den avlidne var bosatt (öppnas i ny flik).

Kommunens dödsbohandläggare utreder om det finns förutsättningar att bevilja en dödsboanmälan. Det är dödsbodelägarnas ansvar att lämna in de underlag som krävs för att göra en utredning.

Vid utredningen görs ett hembesök i den avlidnes hem och då måste boet vara orört. Om boet har tömts på inventarier efter dödsdagen, kan vi inte göra en fullständig dödsboutredning. Då måste en bouppteckning upprättas.

Om den avlidne äger fastighet eller mark kan en dödsboanmälan inte göras.

En dödsboanmälan bör upprättas inom två månader efter dödsfallet. Socialtjänsten gör efter utredning och om förutsättningarna uppfylls, en dödsboanmälan som överlämnas till Skattemyndigheten för registrering.

Viktigt att tänka på:

• Inga räkningar ska betalas från dödsboets konton innan en dödsboanmälan eller bouppteckning är gjord.
• Kontakta alla fordringsägare och begär uppskov med betalningen på grund av dödsfall.
• Stoppa alla eventuella autogiron och automatiska överföringar.

Obligatoriska uppgifter och handlingar att bifoga till ansökan om dödsboanmälan:

• senaste deklaration och slutlig skattsedel från Skatteverket
• faktura på begravningskostnad
• kapital och räntebesked på dödsdagen från bank
• kontoutdrag från bank.

Om det finns ska du också bifoga:

• underlag om inbetalningar som kommit in eller kommer in efter dödsdagen
• underlag på uppsägningshyra
• uppgift om försäkringar
• faktura på gravsten
• testamente

Förutsättningarna för en dödsboanmälan är att det inte finns några pengar kvar när begravningskostnad samt andra kostnader i samband med dödsfallet är betalda. Till dessa kostnader räknas sista hyran samt urstädning av bostaden (gäller endast ensamstående).

De tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand bekosta begravningen. Räcker inte tillgångarna till övriga räkningar och skulder finns möjlighet att få avskriva dessa. Dödsboets tillgångar ska därför vara orörda innan socialtjänsten beslutar om dödsboanmälan kan göras. Avvakta därför med alla räkningar till dess socialtjänsten utrett huruvida dödsboanmälan kan göras eller inte. Glöm inte att stoppa eventuella autogireringar från bankkonto.

Den avlidne ska ha varit folkbokförd i kommunen.

Dödsboanmälan kan inte göras om det finns fast egendom eller tomträtt i dödsboet.

När dödsboanmälan är gjord:

När dödsboanmälan registrerats hos Skatteverket skickas denna hem till dödsboet. Dödsbodelägarna meddelar fordringsägarna att dödsboet saknar tillgångar och skickar in kopia av registrerad dödsboanmälan till fordringsägarna. 

Alla i Sverige har rätt till en begravning. En begravning kan vara borgerlig eller religiös. En religiös begravning följer en viss ordning, medan en borgerlig ceremoni kan utformas helt efter andra önskemål, utan religiösa inslag.

Alla medborgare betalar en begravningsavgift i den kommun de är folkbokförda. Det gör att vi har rätt till gravplats, gravsättning, kremering, transporter och en lokal för begravningsceremonin.

Det är dödsboet som ska betala begravningen och det är viktigt att dödsboets pengar först och främst används till begravningen.

Dödsboet kan efter särskild prövning vara berättigat till ekonomiskt bistånd enligt 12 kap § 1 SoL (Socialtjänstlagen) till hela eller delar av begravningskostnaden och i regel inte högre än ett halvt basbelopp. Socialtjänsten gör då en bedömning av dödsboets ekonomi för att på så sätt avgöra om ekonomiskt bistånd bör utgå eller inte. Efterlevande make/maka/sambo har ett ekonomiskt ansvar även efter dödsfall, vilket innebär att efterlevande make/maka/sambo kan vara underhållsskyldig gentemot den avlidne när det gäller begravningskostnader.

Om begravningskostnaden överstiger ett halvt prisbasbelopp blir den som undertecknat beställningen av begravningen betalningsansvarig för överstigande del.

Eventuella tillgångar i dödsboet ska i första hand användas för att betala begravningen. Beviljat bistånd utgår till mellanskillnaden mellan maxbeloppet för begravningskostnaden (halvt basbelopp) och tillgångarna i dödsboet. Begravningskostnaden går före andra kostnader, tex obetald hyra, el, telefon eller liknande.

Det beviljade biståndet bör räcka till en värdig begravning. Det står dödsboet fritt att inom beviljat bistånd välja vad som ska ingå i begravningen. I beloppet ingår gravsten eller liknande efter dödsboets eget val.

De kostnader som kan anses vara godtagbara vid en begravning är:

• Begravningskostnader enligt faktura inklusive kista/urna
• Enklare förtäring i samband med begravningen
• Gravsten/gravyr på befintlig gravsten

Känner du att du vill få hjälp att bearbeta din sorg? Att uppleva sorg i livet är naturligt vid förlust av den som står dig nära. Det finns olika sätt att reagera på sorg och ibland kan vi behöva hjälp för att hantera sorgen. Det kan vara mycket annat som händer i livet och därför är det bra om någon utifrån stöttar och lyssnar.

• BRIS Barnens rätt i samhället – Stöd och råd

• 1177 Vårdguiden – Sorg när någon har dött