FÖP Djurås – process för framtagande

FÖP Djurås har vunnit laga kraft

Samrådet skedde under hösten 2021 och sen dess har kommunen bearbetat alla inkomna synpunkter och har under granskningen presenterat ett reviderat förslag till fördjupad översiktsplan för Djurås. Efter granskningen har alla inkomna synpunkter sammanställts i ett särskilt utlåtande (se Länkar nedan). Kommunfullmäktige antog planen den 2 oktober. Därefter har planen vunnit laga kraft.

FÖP Djurås är helt digital och en dator eller mobil/surfplatta krävs för att kunna ta del av planförslaget.

Vad är en fördjupad översiktsplan (FÖP)?

I översiktsplanen ges vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är vägledande för planeringen i kommunen och för bostadsbyggnation i form av bygglov och detaljplaner. En översiktsplan är inte juridiskt bindande men ska visa kommunens vilja med utvecklingen. I översiktsplanen ska kommunen redovisa de allmänna intressena utifrån vad marken är mest lämpad för oavsett vem som äger marken eller hur den förvaltas idag. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) med utgångspunkt i den demokratiska processen, har kommunen planmonopol och ska göra avvägningar mellan olika allmänna intressen. Inget enskilt allmänt intresse är viktigare än något annat.

Inom ett område där kommunen vill vägleda utvecklingen mer i detalj kan översiktsplanen fördjupas. Det kan gälla till exempel en tätort eller ett större verksamhetsområde på landsbygden. I Gagnefs kommuns fall handlar det om fördjupningar för de åtta största tätorterna.

Den fördjupade översiktsplanen (FÖP) för Djurås kompletterar alltså den kommunomfattande översiktsplanen (ÖP 2040). Planens syfte är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av bebyggelsen i området. Den ska vara vägledande och ett underlag för dialog mellan olika intressenter.

Nyttan med en FÖP

Utöver nyttan som en kommuntäckande översiktsplan ger som mål och riktlinjer för användning eller bevarande av mark och vattenområden så ger en FÖP möjlighet till förtydliganden. Några exempel på preciseringar som kan göras är:

• Gestaltningsriktlinjer ex entréer eller utsmyckning
• Dimensionering och lokalisering av vägar och GC
• Utvecklingsområden för bostäder, industri, verksamheter, skola, idrott, parker och trafik
• Bevarandeområden för grönområden, park, kultur, friluftsliv, rekreation och öppen mark
• Placering av ytkrävande funktioner såsom skolor och vårdcentraler
• Centrumområden

Arbetet med FÖP Djurås

Arbetsprocessen

En FÖP process innebär att i en bred dialog göra avvägningar och konsekvensbedömningar och resonera kring vilken samhällsutveckling som önskas.​ Den politiska viljan ska synas i de rekommendationer och mål som kommunen har för ett visst område. Arbetet har skett framför allt kring kartor.

Arbetet med FÖP Djurås påbörjades under ÖP 2040 samråd då planförslaget presenterades i ett samrådsförfarande. För mer information kring processen se www.gagnef.se/OP2040. Inom ramen för ÖP 2040 processen kan nämnas:

• Dialoger med bland annat medborgare, myndigheter och organisationer
• Politiska strategiska vägval beslutades 2020
• Arbetsgruppen (tjänstepersoner) har haft totalt tio workshops inför samrådet
• Sweco Sverige AB miljöbedömning och miljöanpassningar av planförslaget
• Politisk förankring (kommunstyrelsen)
• Formellt samråd
• Samrådsredogörelse

Det innebär att FÖP Djurås redan varit på formellt samråd och nu har förslaget bearbetats och ska ställas ut på granskning. Arbetet med FÖP Djurås inkluderar vidare:

• Tre workshops i arbetsgruppen för att göra revideringar av planförslaget
• Bemötande i sak från samrådsredogörelsen
• Politisk förankring
• Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Djurås tätort
• Formell granskningstid på 2 månader
• Bemötande av inkomna synpunkter i ett särskilt utlåtande
• Formellt antagande i Kommunfullmäktige
• Laga kraft

Definitioner som används i planhandlingarna

Allmänt intresse: Exempelvis kommunal service, skola, tätortsutveckling, kulturmiljö, infrastruktur, jordbruksmark. Allmänt intresse kan vara att tillgodose behovet av bostäder, skapa resurseffektiva och ändamålsenliga strukturer eller att säkra viktiga rekreationsintressen.

Bevarandeområde: Ett geografiskt område där bevarande väger tyngre än exploatering av marken. Det kan vara ett bevarandeområde för naturmiljö, öppen mark eller rekreation.

Detaljplan: En detaljplan, förkortat DP, är ett dokument inom fysisk planering och anger hur ett begränsat område i en kommun eller motsvarande ska bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas. I Sverige gäller att äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner ses som detaljplaner.

Enskilt intresse: Vid prövning av frågor enligt plan- och bygglagen, (PBL), det vill säga framförallt bygglovsbeslut och frågor som behandlas i en detaljplaneprocess, ska kommunen ta hänsyn till både allmänna och enskilda intressen. Vilka de enskilda intressena är beror mycket på det enskilda fallet. Det kan röra rättigheter man har som markägare eller granne. Målsättningen i ärenden enligt PBL är att sammanväga allmänna och enskilda intressen till en acceptabel helhetslösning. Att hänsyn alltid ska tas till enskilda intressen är ett uttryck för den så kallade proportionalitetsprincipen som innebär att det alltid ska finnas en rimlig balans mellan nyttan av ett beslut i en fråga och de konsekvenser som beslutet får för motstående enskilda intressen.

Förtätning: Förtätning, alltså att bygga staden inåt, ses som en strategi för att kunna bygga bostäder, men samti­digt motverka att städerna breder ut sig och tar värdefull mark i anspråk. En ökad täthet sägs leda till minskade utsläpp genom kortare resvägar och möjligheter till en god kollektivtrafik, som därmed gynnar en hållbar ut­veckling. Motsatsen är att tätorter växer utåt, vilket har lett till ett ökat bilberoende och till att naturmark och jordbruksmark försvunnit.

Områdesbestämmelser: Områdesbestämmelser, förkortat OB, är ett dokument inom fysisk planering. Till skillnad från detaljplan används OB framför allt när man vill reglera en befintlig bebyggelse på olika sätt eller när man vill reservera mark för ett viktigt allmänt än­damål exempelvis en framtida vägdragning eller som en förberedande planering inför en kommande detaljplane­ring. Kommunen kan besluta om områdesbestämmelser för att komplettera översiktsplanen och göra att riktlinjer i översiktsplanen blir bindande.

Riksintresse: Begreppet riksintresse används om två olika typer av områden. Dels större områden som riksdagen beslutat om i 4 kap. miljöbalken dels områden som är riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken och där den ansvariga nationella myndigheten har ett ansvar för att ange anspråk. Ett område av riksintresse har skydd mot påtagliga skador i natur- eller kulturmiljön. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård och friluftsliv skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Områden av riksintresse är ett av miljöbalkens styrmedel för hus­hållning med mark- och vattenområden. I översiktsplanen ska kommunen redovisa hur man har tagit hänsyn till riksintressena så att dessa inte påtagligt skadas.

Tätortsnära natur: Finns ingen vedertagen definition men kan ses som ett större sammanhängande skogs­område i eller i nära anslutning till tätort. Forskningen har visat att 300 meter är det avstånd människor längst är beredda att gå till ett grönområde för att det ska användas ofta. Boverket säger max 500 meter till en stadsdelspark. Skogsstyrelsen har definierat tätortsnära skogsmark som ”mark som enligt skogsvårdslagen definieras som skogsmark och vars beskaffenhet och belägenhet, i förhållande till tätort, friluftsanläggning och dylikt, är sådan att markerna i mycket hög grad utnyttjas för rekreation”.

Utvecklingsområde: Ett geografiskt område där exploateringsintresset väger tyngre än bevarande av marken. Exempel på utvecklingsområden är bostäder, industri, icke-störande verksamheter, park eller tätortsnära skog, skola, idrott eller centrum.

Väsentligt samhällsintresse: Exempelvis kommunal service, skola, tätortsutveckling, infrastruktur, jordbruksmark. Ett väsentligt samhällsintresse kan vara att tillgodose behovet av bostäder, skapa resurseffektiva och ändamålsenliga strukturer eller att säkra viktiga rekreationsintressen.

Öppen mark: Egentligen all mark som inte är bebyggd eller är skog. Jordbruksmark ingår som en del i den öpp­na marken. Brukningsvärd jordbruksmark är den som aktivt brukas (gäller även betesmarker). Öppen mark kallas sådan mark som är fri från träd, högre buskar och byggnader. Exempel på öppen mark är åkrar, ängar och betesmark.

Förkortningar som används i planhandlingarna

GC-väg, gång- och cykelväg

FÖP, fördjupad översiktsplan

LIS, landsbygdsutveckling i strandnära läge

MKB, miljökonsekvensbeskrivning

PSV, politiska strategiska vägval

SMB, strategisk miljöbedömning

TRV, Trafikverket

TÖP, tematiskt tillägg till översiktsplan

ÖP, översiktsplan